Livdrabanter

Redan Gustaf Vasa insåg att han var tvungen att ha en personlig livvakt för att leva tryggare. Han lät bilda en styrka av pålitliga och lojala unga män främst från släkt och vänner och ur adeln. De skulle ansvara för tryggheten där han bodde både i huvudstaden och på sina vistelser runtom i   riket.  Styrkan kallades för drabanter och fungerade som just livvakt/livgarde-styrka ända fram på 18-hundrandratalet.  Namnet gav med sin koppling till adeln en finare klang åt regementen som kallade ett av sina kompanier för Livkompani.

De har blivit en Traditionsbevarare för högtidliga sammanhang in i våra dagar som vid betydelsefullt statsbesök och vid riksmötets högtidligs öppnande.  Livdrabanterna har behållit en hög status och används ofta som en uppvisningsstyrka i exercis.

När nu Skövde släktforskarförening lockade den erfarne judiske släktforskaren och historikern Thomas Fürth hit till militärstaden Skövde för att prata om drabanter lockades flera medlemmar till lyssning. De ville veta om de själva hade någon drabant i sin tidigare släkt. Och var som åhörare som nyfikna på dess ursprung och historia.

   NU blev det kanske inte riktigt så, men väldigt intressant i alla fall. Thomas visade sig vara en driven och erfaren släktforskare anlitad av ledande forskargrupper ut i Europa.

Snabbt kastade han sig över Drabanterna och härledde drabantnamn namn Kyhler , Köhler och Schöneman  både bakåt och framåt och hur de gift sig. Familjenamn som Köhler, visade sig ha drabanter som avlägsna släktingar, kanske mest i Pommern  och delar som tidigare var svenska besittningar.

 

STF2.jpg

Thomas Fürth

-+-+-+--+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-

Höstutflykt Forsby Kyrka

Man behöver inte vara religiös för att besöka våra kyrkor, men man kan lätt bli det om man söker upp en så underbar plats som Forsby med sin urgamla kyrka och sockenmagasin. Innan tidräkningen för kyrkan kan man lätt föreställa sig en hedniskt vacker plats där man tog hand om sina generationer och bevarade minnen.

Skövdes släktforskare var i torsdags inbjudna till ett studiebesök på plats med lokal guidning. Det kändes som ett riktigt sug efter lite gemensam kultur och tillströmningen av medlemmar var god. Den lilla kyrkan blev lagom välfylld.

Forsby kyrka är en av Sveriges äldsta. Mycket av den är i ursprungligt skick med att flera både brutala men pietetsfulla om- och tillbyggnader genom århundradena. Analyser har visat att träet i korets två takstolar är avverkat 1130 respektive 1131.

Nytt för många var nog att det väl bevarade sockenmagasinet också var den plats där skatten till prästen ”tiondet av skörden” förvarades liksom överskott av säd i reserv för dåliga tider. Huseby gård intill kyrkan fungerade som en av de åtta kungsgårdarna i Västergötland där kungen bodde vid behov men som sköttes av fogdar som indrev skatterna i bygden.

Text Sören Andrén

Forsby2.jpg

En besökare samtalar med guiden Bo Carlsson (till höger på bilden).

Bild: Britt-Marie Magnusson Brink

***********************************************************

Kvinnor som fotsoldater

Äntligen kom vi igång med månads- och föredragsträffar. Fullt hus med så många åhörare som tilläts.

Alla förväntade sig en mjukstart, men föreläsaren ville annat. Den mycket kunnige och lättlyssnade arkivarien Stefan Högberg, 44 år, från Göteborg trollband med djup kunskap om kvinnor som fotsoldater under särskilt tidig medeltid, runt 1000-talet. Vid utgrävningar har man funnit ett par tre kvinnor som begravts enskilt i särskilt påkostade gravar där de fått med sig sin militära utrustning och minnessaker.

Argumenten om för eller emot kvinnor i frontstrider fanns tidigt och grundade sig främst på att striden krävde stor muskelstyrka och att kvinnorna skulle se till familjens fortlevnad på hemmaplan. I regel hittar man i historien kvinnor som deltagare i korsfararnas trossar, medan ledande frontkvinnor, som tagit över sina stupade makars makt i offensiva militära operationer inskränker sig till ett 20-tal. I dag är det egentligen bara Nordkorea som har stridande kvinnor i sina frontförband. I den svenska försvarsmakten strävar man efter en ökning av antalet kvinnor som gör värnplikten och fortsätter i militär karriär.

kv2.jpg

-+-+-+--+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-

Friskvårdens dag 2021

 
Vilken dag vi hade! En härlig septemberdag på Billingen med ett 50-tal andra föreningar som visade upp sina verksamheter.
Vi informerade om föreningen, var uppkopplade och visade hur man släktforskar via ArkivDigital. Vi hade många intresserade besökare i alla åldrar, många fick vårt infoblad med en antavla att fylla i och andra hittade sina släktingar i arkiven.
 frisk2021_1.jpg
 
-+-+-+--+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-+-

Årsmöte 2021

Skövde släktforskarförening har haft ett något annorlunda årsmöte. Årsmötet som är uppdelat i två etapper på grund av coronarestriktioner, höll torsdagen den 20 maj den första delen som behandlar frågor om styrelsens ansvarsfrihet och val av ny styrelse.  Medlemmarna har brevröstat och nu hölls ett möte där styrelse och revisor träffades på ett coronasäkert sätt i trädgården hos ordföranden. Kaffe och bullar smakade väldigt gott även om sommarvärmen inte riktigt ville visa sig. Vi saknade naturligtvis alla medlemmar som vi hoppas få träffa på riktigt efter sommaren. Visst har vi haft några digitala släktforskarcaféer men det blir inte samma sak.

Jan Ejdebäck som varit ordförande i sju år avtackades och ny ordförande blev Susanne Pettersson. Jan har fört föreningen framåt och framför allt arbetat för att de nationella Släktforskardagarna kommer till Skövde, vilket sker 2022. En stor händelse både för släktforskare och Skövde som stad. Den ständige sekreteraren Ingvar Hallgren avtackades efter många förtjänstfulla år och efterträds av Lars Friis som även är ny i styrelsen.

Eiler Karlsson valdes in i styrelsen. Eiler är välkänd i föreningen och har tidigare varit ordförande, han har även en stor roll i arbetet med de kommande Släktforskardagarna 2022.

Håkan Larsson kvarstår som vice ordförande, han är även programansvarig. Birgitta Areskoug tar över uppdraget som kassör efter Britt-Marie Magnusson Brinck som kvarstår som ledamot. Christer Winbäck är ledamot med ansvar för hemsidan och Margareta Löfvenborg, som även ingår i programkommittén, kvarstår som ledamot.

Den andra etappen av årsmötet sker som öppet möte när pandemireglerna tillåter det. Då tas övriga frågor upp med förhoppningsvis många medlemmar närvarande.

Vice ordförande Håkan Larsson avtackar avgående ordförande Jan Ejdebäck samt avgående sekreterare Ingvar Hallgren

ÅM2021.jpg

Årsmöte och berättelsen om Titanic

Kvällen inleddes med ett föredrag av Claes-Göran Wetterholm om den tragiskt förlista och "osänkbara" passagerarbåten TITANIC. En mycket intressant berättelse i tal och bild om dåtidens största fartygskatastrof. Många myter runt haveriet avlivades med ackuratess!

Förfalskade vykort och publikationer kom snabbt i cirkulation för att ge ekonomisk vinning åt spekulanter och fortfarande säljs prylar med ”äkthetsintyg” trots att de uppenbart är förfalskade. Exempelvis förekommer vykort med rök ur alla fyra skorstenarna. Detta kan inte ske eftersom den första skorstenen var en attrapp för att höja statuset på fartyget. Historien med orkestern på däck är om inte osann så kraftigt överdriven. Man släpar inte upp två flyglar, basfiol och cello på däck under dessa dramatiska omständigheter. Men visst var det en otroligt sorglig och dramatisk händelse som fick en helt annan efterklang än Estoniakatastrofen.

Årsmötet skedde under Christina Helmbys vana ordförandehand. Jan Ejdebäck omvaldes som föreningsordförande och tre nya medlemmar gör inträde i styrelsen – Margareta Löfvenborg, Susanne Pettersson och Christer Winbäck. Avgående styrelseledamöter Viktoria Tropp och Jessika Cullberg avtackades med blommor. Nils-Gösta Käck kunde inte närvara, men avtackas på annat sätt. Vår mycket rutinerade valberedning bestående av Jan-Erik Nilsson, Rolf Arvidsson och Sören Hultman kan nu pusta ut efter långt och väl förrättat värv och lämnar plats för ny valberedning.

Föreningen kommer att fortsätta jobba på traditionellt sätt, men kommer därtill att kraftsamla kring nationella släktforskardagarna i augusti 2020.

Wetterholm

Jessika o Viktoria

Text: Ingvar Hallgren och Jan Ejdebäck
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Släktforskningens dag 2020

Så fick vi åter fira släktforskningens dag i Högskolans ljusa lokaler. Mycket folk från föreningen och ett antal nötter att knäcka för den intresserade publiken.

Årets föreläsare var Egil Josefsson arkeolog och verksamhetsledare i Ekehagens Fornby, Åsarp. Det gick inte att ta miste på hans entusiasm för Vikingar, men dagens föreläsning började redan i tiden före Vikingatiden. Då var vårt landskap rikt på guld av olika ursprung och från den tiden härstammar bl. Timboholmsskatten. Egil berättade historia om de stora danska vikingahövdingarna Harald Blåtand, Sven Tveskägg och Knut den store och deras strapatser. Han visade svärd av olika modell, en järnsmidd spjutspets, men hade avstått ta med brynjan, som väger 13 kg. Men vi fick se och känna på modeller av gamla klädedräkter och visade hur man kunde pryda dem med hjälp av exotiska tyger från sina erövringar.

Ett inspirerande föredrag och en föredragare med glatt humör, som verkligen levde upp till publikens förväntningar. Egil kommer att föreläsa även på Släktforskardagarna i augusti. Det ser vi fram emot.

Egil1
Guld från tiden före vikingarna

Egil2
Allroundbyxa

Egil 3
Egil i tidstypisk huva

 

Text: Jan Ejdebäck
Foto: Britt-Mari Ejdebäck

Kyrkogårdshistoria

Vid månadsmötet i november talade antikvarien vid Västergötlands museum Robert Gullbrandsson om kyrkogårdarnas historia. Allt ifrån spridda gravkullar och monument till gravkullar i rader och 1900 talets strikta rader med väl avmätta familjegravar med gravstenar.

I början på 1900-talet kunde vi se kyrkogårdar som ängar och där kunde vaktmästaren göra sig en liten extra slant på höskörden. I mitten på seklet kom fler gravstenar, ofta i svart granit. Gräset ersattes med krattade gravvårdar och gångar med tämligen sterilt utseende. Mot slutet av seklet kom gräset tillbaka och täcker nu ofta större delen av kyrkogården. På sina håll ser man också att gräset får växa till sig som ängsgräs och gravplatser inrättas i naturmiljö såsom skogskyrkogårdar.

Kyrkomurarna byggdes ursprungligen av timmer, ofta med ett litet tak. Timret var dels förgängligt, men timmer blev till sist en bristvara såsom i Skåne och Skaraborg. Därför ersattes dessa i början på 1900-talet av stenmurar av olika modell. Träd så som ek, alm eller kastanj fick växa till sig kring kyrkogårdarna och ger i dag en ståtlig inramning och svalkande skugga.

Gravvårdarna har växlat i utseende allt från enkla träkors till monument. Gravvården har genom tiderna varit en symbol för makt och rikedom.

Kyrkogrd

Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Äktenskap inom adeln, förnuft och känsla

Oktober månadsmöte inleddes av vice ordförande Håkan Larsson med lite anekdoter ur Bondepraktikan, hur vinter skulle bli beroende  på hur gåsbröstet såg ut och om det blev åska i november så skulle det bli en meter snö innan jul.Var Mårtens afton på en fredag, så tog fodret slut innan årets slut, men i år är Mårtens afton på en söndag, så det verkar ju tryggt.

Eiler delade ut blanketter för funktionärshjälp på SFD2020.

Därefter föreläste  Brita Planck som berättade och visade bilder om sin doktorsavhandling i ämnet ”Äktenskap inom adeln, förnuft och känsla”

Det var långt ifrån alla äktenskap som ingicks av ekonomiska skäl utan kärlek fanns oftast med i bakgrunden. Om inte kärlek uppstod direkt lärde de sig att älska varandra och många äktenskap blev lyckliga.

Hon visade en hel del exempel på sparade kärleksbrev, som kunde bestå av hela 20 sidor. Vad som var särskilt intressant var lokala romanser med släkter från Kaflås bla mellan Fredrik von Essen och Aurora Brahe, och Carl Sparres kärleksbekymmer.

Förutom pengar var det viktigt att gifta sig med en mäktig äktenskapspartner.

Giftermålet föregicks av en äktenskapsförhandling med hjälp av en advokat.

Det var vanligt att även mödrarna var med på förhandlingen och att mannen bad om kvinnans hand skedde efter att förhandlingen var klar och äktenskapet bestämt.

Hemgiften som bruden fick med sig blev enskild egendom och skulle komma att bli hennes trygghet inför ålderdomen.

Det står i giftermålsbalken, som gäller än idag,  att tvångsäktenskap inte får ingås. För att kringgå detta gjordes äktenskapen upp när paren var unga och  lätta att övertala.Ett mycket intressant föredrag, man kan ju tro att inom adeln så var det alltid äktenskap som befäste maktpositionen, dom flesta ville nog gifta sej av kärlek.

Brita Planck har även gett ut en bok baserad på doktorsavhandlingen ”Förnuft eller känsla – adel, kärlek och äktenskap” som några deltagare passade på att köpa och få signerade.

Därefter sedvanlig fikastund.

 20191031 191322 001

Text: Ingrid Andersson
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Skövde släktforskarförening på Seniormässan

Även i år visade vi upp oss på seniormässan och så fick vi möjlighet att visa information om Släktforskardagarna i augusti. Det var mycket folk över lag och många visade intresse för släktforskningen.

På bilderna ser vi våra egna släktforskare i aktion.

IMG 3049 2

IMG 3053

Skrmklipp

Fler artiklar...