Kyrkogårdshistoria

Vid månadsmötet i november talade antikvarien vid Västergötlands museum Robert Gullbrandsson om kyrkogårdarnas historia. Allt ifrån spridda gravkullar och monument till gravkullar i rader och 1900 talets strikta rader med väl avmätta familjegravar med gravstenar.

I början på 1900-talet kunde vi se kyrkogårdar som ängar och där kunde vaktmästaren göra sig en liten extra slant på höskörden. I mitten på seklet kom fler gravstenar, ofta i svart granit. Gräset ersattes med krattade gravvårdar och gångar med tämligen sterilt utseende. Mot slutet av seklet kom gräset tillbaka och täcker nu ofta större delen av kyrkogården. På sina håll ser man också att gräset får växa till sig som ängsgräs och gravplatser inrättas i naturmiljö såsom skogskyrkogårdar.

Kyrkomurarna byggdes ursprungligen av timmer, ofta med ett litet tak. Timret var dels förgängligt, men timmer blev till sist en bristvara såsom i Skåne och Skaraborg. Därför ersattes dessa i början på 1900-talet av stenmurar av olika modell. Träd så som ek, alm eller kastanj fick växa till sig kring kyrkogårdarna och ger i dag en ståtlig inramning och svalkande skugga.

Gravvårdarna har växlat i utseende allt från enkla träkors till monument. Gravvården har genom tiderna varit en symbol för makt och rikedom.

Kyrkogrd

Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Äktenskap inom adeln, förnuft och känsla

Oktober månadsmöte inleddes av vice ordförande Håkan Larsson med lite anekdoter ur Bondepraktikan, hur vinter skulle bli beroende  på hur gåsbröstet såg ut och om det blev åska i november så skulle det bli en meter snö innan jul.Var Mårtens afton på en fredag, så tog fodret slut innan årets slut, men i år är Mårtens afton på en söndag, så det verkar ju tryggt.

Eiler delade ut blanketter för funktionärshjälp på SFD2020.

Därefter föreläste  Brita Planck som berättade och visade bilder om sin doktorsavhandling i ämnet ”Äktenskap inom adeln, förnuft och känsla”

Det var långt ifrån alla äktenskap som ingicks av ekonomiska skäl utan kärlek fanns oftast med i bakgrunden. Om inte kärlek uppstod direkt lärde de sig att älska varandra och många äktenskap blev lyckliga.

Hon visade en hel del exempel på sparade kärleksbrev, som kunde bestå av hela 20 sidor. Vad som var särskilt intressant var lokala romanser med släkter från Kaflås bla mellan Fredrik von Essen och Aurora Brahe, och Carl Sparres kärleksbekymmer.

Förutom pengar var det viktigt att gifta sig med en mäktig äktenskapspartner.

Giftermålet föregicks av en äktenskapsförhandling med hjälp av en advokat.

Det var vanligt att även mödrarna var med på förhandlingen och att mannen bad om kvinnans hand skedde efter att förhandlingen var klar och äktenskapet bestämt.

Hemgiften som bruden fick med sig blev enskild egendom och skulle komma att bli hennes trygghet inför ålderdomen.

Det står i giftermålsbalken, som gäller än idag,  att tvångsäktenskap inte får ingås. För att kringgå detta gjordes äktenskapen upp när paren var unga och  lätta att övertala.Ett mycket intressant föredrag, man kan ju tro att inom adeln så var det alltid äktenskap som befäste maktpositionen, dom flesta ville nog gifta sej av kärlek.

Brita Planck har även gett ut en bok baserad på doktorsavhandlingen ”Förnuft eller känsla – adel, kärlek och äktenskap” som några deltagare passade på att köpa och få signerade.

Därefter sedvanlig fikastund.

 20191031 191322 001

Text: Ingrid Andersson
Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Skövde släktforskarförening på Seniormässan

Även i år visade vi upp oss på seniormässan och så fick vi möjlighet att visa information om Släktforskardagarna i augusti. Det var mycket folk över lag och många visade intresse för släktforskningen.

På bilderna ser vi våra egna släktforskare i aktion.

IMG 3049 2

IMG 3053

Skrmklipp

Månadsmöte september 2019

Vice ordföranden Håkan Larsson inledde höstens första månadsmöte med att berätta om Släktforskardagarna 2020 i Skövde.
Håkan informerade om vad som kommer att ske och behovet av många hjälpande händer. En blankett visades där man kan fylla i namn och eventuella uppgifter som man kan bidraga med.
Man kan också anmäla sig direkt via kontaktformuläret här på vår hemsida.
 
Hembygdsföreningen Väring Locketorp representerades av ordförande Rolf Johansson och vice ordf. Anders Eriksson. Rolf började med att berätta om föreningen, som har cirka 350 medlemmar och förvaltar ett eget torp med möjlighet till sammankomster av olika slag, allt ifrån inbjudna skolbarn och byggande av kolmila till mopperally. Föreningen vårdar en gammal smedja med alla tillbehör och ett museum om bygden.
Anders tog därefter vid och berättade om hur inventeringen av Väring-Locketorp gått till. Intresset för hemorten fick fart med en inventering av antalet gårdar, torp och stugor som finns eller har funnits. Det är hitintills 700 ställen som är kända.

Ett fynd av 16 000 glasplåtar från 1935 och framåt tagna av fotografen Anders Knäpp Karlsson gav inspiration åt sökandet. Till dags datum har 475 platser dokumenterats och 1400 bilder identifierats.
Där det har varit möjligt har historieskrivning om de boende och gården gjorts med utgångspunkt från folkräkningarna 1890 och 1941. All denna kunskap finns samlat i Bygdeband Väring-Locketorp. Anders insåg tidigt att en absolut förutsättning var att göra materialet tillgängligt digitalt.
Projektet är på intet vis avslutat utan lever med ständig tillströmning av nya historiebitar. Ett jättejobb har lagts ner av eldsjälar och det var ett nöje att ta del av.

Text: Birgitta Areskoug

 Knapp

Anders "Knäpp" Karlsson

Släktforskardagarna i Borås

Flera representanter ur vår förening fanns på plats på Släktforskardagarna i Borås under helgen 23-25 augusti. Eftersom vår förening kommer stå som värdar för evenemanget nästa år hade vi en monter på mässan där vi delade ut information om Släktforskardagarna 2020.

sfd2020

Förutom representanter för föreningen var även Camilla Rickstrand från Konferens och Event i Skaraborg och Katarina Bladh från Next Skövde med och hämtade in tankar och idéer inför nästa års evenemang.

På lördagkvällens bankett lämnades budkavlen för Släktforskardagarna över från Borås Släktforskarförening. Vår ordförande Jan Ejdebäck och projektledare Jessika Cullberg tog emot den för Skövde Släktforskarförenings räkning.

montern

Vid Skövde släktforskarförenings monter, fr v: Jessika Cullberg, Britt-Marie Magnusson Brinck, Camilla Rickstrand, Sören Andrén, Birgitta Areskoug, Eiler Karlsson, Håkan Larsson och Jan Ejdebäck.

Budkavlen

Jessika och Jan tar emot vepan som vandrar mellan de olika arrangerande föreningarna.

 

Text: Viktoria Tropp
Bilder: Viktoria Tropp och Cecilia Löfgren

Släktforskarnas vårutflykt till Garnisonsmuséet

Skövde Släktforskarförenings förste ordförande och stiftare Björn Lippold hälsade föreningen välkommen till Axvall och Garnisonsmusèet. Han berättade kort om föreningens grundande 1981, att föreningen snabbt växte i antalet medlemmar och det finns ju ett fortsatt ökande intresse för släktforskning. Redan 1983 startade Björn arbetet med Soldatregistret, som i dag innehåller uppgifter om soldater mellan åren 1682–1901. Fortfarande utvecklas registret och inom kort publiceras uppgifter om de 6000 fångar från hela landet som fick straff utdömt som arbete på Karlsborgs Fästning.

Björn berättade om hur garmisonsmuséets utställning är uppbyggd. Militärt material har ordnats i olika sektioner och det finns en rik provkarta på olika utrustning och aktiviteter. Bl.a. berättade han om försvarets första provflygningar på Axvall 1912 av löjtnanten de Porat och kaptenen Hamilton, Mer kan du läsa om detta och annat på www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tiff_artiklar/tiff_2016_2_Garnisonsmuseet_skaraborg_axevalla_hed.pdf

Efter egen rundvandring och några direktkontakter med Soldatregistret åkte vi nöjda hem, imponerade av det Garnisonsmuséets frivilliga styrkor åstadkommit.

Lippold

Garnisonsmuseet2

Text: Jan Ejdebäck

Bild: Britt-Mari Ejdebäck

Filmkväll med Leif Crona

Det sista månadsmötet för terminen gästades av Leif Crona, som spelat in åtskilliga filmer av skiftande karaktär. Huvudnumret för kvällen var en film om framväxten av Aspö Ekologi och Frostaliden, som då dokumenterats föredömligt före och efter förändringen. Bilder tagna från drönare gav en fantastisk överblick över områdena. Filmen beskrev hur byggaren, Skövdebostäder, försökt ta till vara och använda den gamla fina miljön i den nya byggnationen. Tyvärr var en del byggnader i för dåligt skick att bevara eller restaurera, men ersatts med ekologiskt anpassad bebyggelse med plats för många.

Som bonus visade Leif filmer härliga filmer från Våmbsdalen och Ryds ängar, som båda riskerar att påverkas av dagbrott för cementtillverkning respektive asfalt. Underbara miljöer som är av stor natur- och kulturvärde och av stort värde för Skövdebornas fritid och rekreation. Det är inte ofta vi får se actionfilm hos släktforskarna men filmen om Sundbergs ”watercar” i full fart över Örlen var häftig. Alltså en amfibiebil som på sekunder kunde förvandlas från bil till båt. Och ett vackert porträtt tecknades över Beda i Varola, som har hittat lugnet i sin stuga, väl illustrerat i sitt måleri.

Crona Watercar 1 Crona Watercar 2

Bild: Britt-Mari Ejdebäck från Leif Cronas originalfilm. T

ext Jan Ejdebäck

Släktforskning i tid och otid

Lördagen den 27 april var det ett föredrag hos Skövde släktforskarförening som hade rubriken Släktforskning i tid och otid (och lite Skövde). Det var ett mycket intressant och givande föredrag. Det gav idéer till hur den egna släktforskningen kan bli mer än bara födda, vigda och döda.

Jag sammanfattar här det som togs upp vid föredraget och lägger in egna funderingar i det hela.

Prata med levande släktingar
Det är så lätt att glömma bort att prata med de släktingar vi har. Både de som är äldre men även de i vår egen ålder. Be dem berätta vad de vet och minns av äldre släktingar, be dem hjälpa till att identifiera vilka personer det på gamla fotografier mm. Om du har möjlighet, spela in samtalet. Jag fick en diktafon i julklapp för några år sedan, och den har jag använt när jag har pratat med mina föräldrar och när jag var i USA för några år sedan pratade jag med min morbror och hans fru i närmare tre timmar. Det är guld värt att ha de uppgifterna sparade.

Gör anorna levande
Besök hus och gårdar där anorna bodde och verkade. Ibland finns inte huset kvar, men bara att vara där ens anor bodde och där de hade sin vardag, det betyder mycket för mig. Jag var för några år sedan i Glava och vid Glava glasbruk där min farmors farfarsfar var brukspatron. Det finns ett museum där som var mycket fint och lärande. Jag har bilder från det besöket under mina bilder för Kjellman.

Var grundlig och kritisk
I släktforskningen gäller följande:

  • Var grundlig i din forskning.
  • Använd flera källor, första handskällor helst. Ange vilken slags källa uppgiften kommer från.
  • Använd källor som är så nära händelsen i tid som möjligt.
  • Ställ frågor. Stämmer detta? Varför blev det så här? Hur kunde detta ske?
  • Dokumentera.

Släktens hemligheter
För en släktforskare är det extra spännande att hitta att en ana suttit i fängelse eller gjort något annat spektakulärt. Det finns då oftast mer information att hitta i källor som domböcker, fångrullor. Det är dock viktigt att tänka på att det som är så spännande och självklart för dig som släktforskare att "rota i", kanske inte uppskattas av andra att det görs publikt. Ingen kan dock hindra dig från att forska i det, men vad som finns på egna datorn eller det som publiceras, det är stor skillnad.

Föreningsaktivitet och andra släktforskare
Det är så lätt att glömma den kunskap som släktforskare kan ge varandra. Söktips, läshjälp och andra praktiska tips är lätt att glömma hur värdefullt det är.

Inte bara kyrkböcker
Det finns så otroligt mycket annat källmaterial att titta i för att lära sig mer om sina anor och det liv de levde. Exempel är:

  • Tidningar (lokala och nationella)
  • Militärt material
  • Kartor (t ex Historiska kartor hos Lantmäteriet)
  • Sockenkartor (som många släktforskarföreningar tagit fram)
  • Andra arkiv som Kommunarkiv (betyg, skolfoton mm kan fås här)
  • Barnavårdsnämnden
  • Fastighetslängder (finns i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet). Finns för t ex Skövde.
  • Kommunionlängder (iofs ett kyrkoboksmaterial). I dessa längder skrevs alla upp som var på plats när nattvarden togs. Jämför med husförhörslängd/församlingsbok och det går att se vilka som var besökare.
  • Rosenbergs geografiska lexikon (finns på nätet i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
  • Alfabetiska register (över t ex företag). Finns för Skövde i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
  • Statistiska tabeller.
  • Brevskrivarregister (finns i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet).
  • Domböcker
  • ALVIN (https://alvin.info) Universitetsbibliotek
  • Herdaminnen. En del finns tillgängliga på nätet, annars kolla antikvariat!
  • Projekt Runeberg på nätet.
  • Dagböcker (sök i Libris på nätet)
  • Arbetsplatser. Företagsarkiv kan finnas på företagen i sig, annars i kommunala arkiv eller på landsarkiven.
  • Hembygdsföreningar

Text: Cici Löfgren

En släktgård och dess historia

När Peter Smedgård nalkades den släktgård som gått i arv i hustrun Evas släkt sedan början 1600-talet kunde han inte ana vilken skatt som gömdes där. Inte som pengar, men i form av oskattbara dokument, verktyg och väggar som talade. Med stort engagemang har han studerat de papper som låg undanstoppade och beskriver livet på gården från dess begynnelse. Likaså ett stort antal brev och vykort. Därtill har han med stort tålamod studerat tillgängliga digitala dokument i form av mantalslängder, landskapshandlingar och domböcker. Tillsammans har han byggt upp en historia omfattande 12 generationer och mycket finns illustrerat i de gamla möbler, husgeråd och verktyg som är bevarade. Det blev en riktigt spännande historia, som han nu byggt upp under ett par års tid och nu presenterade för oss.

SMED 1

SMED 2

Protokoll fr rebro 1762 Per Jonsson

Text: Jan Ejdebäck
Bild: Peter Smedgård, Sören Andrén

Skövde släktforskarförenings årsmöte 2019

Årsmöte har avhållits hos Skövde Släktforskarförening och det var ett välbesökt möte som fyllde PRO-lokalen på Skolgatan till bristningsgränsen. Sedvanliga årsmötesförhandlingar genomfördes, styrelsen fick förnyat förtroende under Jan Ejdebäcks ledning. En kort information om det kommande årets aktiviteter hölls. Några ord sades också om arrangerandet av släktforskardagarna 2020 i Skövde. Projekteringen har börjat att rulla igång så smått.

Därefter följde ett föredrag av Christer Westerdahl under rubriken: Bondeliv i Västergötland en elegisk bildsafari i 1800-talet med början efter förlusten av Finland 1809. Christer kåserade runt en rad bilder som var och en symboliserade en händelse eller företeelse. Inledning blev en bild på Kristinehamns fattigbössa, Lusasken kallad. Dessa bössor fanns över hela Sverige då tiderna var svåra efter flera krig och förlusten av Finland betungande. Namnet lusasken fick Kristinehamn dras med länge till och med i våra dagar förekommer det. Nödåren 1867 med svår köld, 1868 med torka och 1869 missväxt förändrade bondens liv för alltid. Flykten från gården tog fart då många tvingades lämna sina gårdar av ekonomiska skäl, dessutom genomgick Sverige en kraftig befolkningstillväxt och alla barn kunde inte försörja sig på jordbruket trots förbättrade odlingsbetingelser, nya tekniska lösningar och nyodlingar. Amerika blev lösningen för många och den begynnande industrialiseringen i städerna behövde många arbetare. För landsbygdens folk blev binäringarna såsom stenbrytning, kolning och tjärbränning livräddande. Många fick ge sig ut på luffen för att nasa små hantverk och mindre artiklar. Byggandet av Göta kanal med start 1822, en succesiv förbättring av vägnätet och byggandet av järnvägar från 1856 krävde många arbetsföra karlar och en del kvinnor. Livfulla bilder berättade om våldsamma händelser runt Rövargrottan i Klyftamon som dessvärre endast är en vandringssägen. Däremot är skildringarna om vargjakt med varggrop i Klyftamon tyvärr sanna. Där var även bilder som symboliserade sjukdom och utanförskap med ohyggligt lidande för de drabbade. Fascinerande vad en bild kan säga mycket med en kunnig och engagerad talare.

Kvällen avslutades med sedvanlig semmelfrossa med kaffe.

ChristerWesterdahl

Text: Birgitta Areskoug
Bild: Viktoria Tropp

Fler artiklar...